.

Just nu har jag 3 st väldigt betydelsefulla människor i mitt liv som inte alls mår särskillt bra. 2 st av dom skriker efter min hjälp. Tyvär är jag så otroligt dålig på att ge stöttande ord när jag pratar med dom, lyssna är jag en hejjare på dock. Men jag hittar verkligen aldrig dom riktiga orden. Dom orden som man lixom ska säga som vän. Jag bara blahablha...säger vad jag bara kommer på. Visserligen så säger dessa båda att det är det som e bra med mig...hade dom velat ha "puttinuttt stackars dig, goda råd" så kunde dom pratat med någon annan eller ringt en jäkla psykolog. Mina ord är ärliga och rakt på. Men när folk gråter och vill prata med mig och i slutänden skrattar och skojjar känns det inte alltid bra. Vill ju hjälpa!!!!! inte bara släta över....

Men ni skall veta (ni vet vilka ni är)
Att jag bryr mig så oerhört mycket, och det gör ont i hjärtat att jag inte kan hjälpa er på något sätt.
Känner mig verkligen hjälplös och mina dagar består av tankar som går till er!!!
Älskade älskade vänner....för er gör jag allt som står i min makt.